Bankkapitalet och Baselregelverket

Kapital är den del av en banks finansiering som kan absorbera förluster utan att banken hamnar på obestånd gentemot insättare. Tillsynsmyndigheterna fastställer kapitalkrav så att en bank kan göra förluster och fortsätta bedriva sin verksamhet, eller gå omkull utan förlust för insättare och skattebetalare.

Den internationella standarden är Basel-ramverket, som fastställts av Baselkommittén för banktillsyn vid Banken för internationell betalningsutjämning. Baselstandarderna är inte lag i sig utan varje jurisdiktion införlivar dem, ibland med strängare inställningar, och tillämpar dem på sina banker.

Kapitalets tre skikt

Basel III delar upp det lagstadgade kapitalet i nivåer beroende på hur tillförlitligt varje instrument absorberar förluster. Institutet för finansiell stabilitet och den Basel III text beskriva dem på följande sätt.

Djur	Huvudkomponenter	Roll
Kärnkapital 1 (CET1)	Stamaktier, överkurser, vinstmedel och övriga reserver efter lagstadgade avdrag	Högsta kvalitet. Absorberar förluster omedelbart medan banken är i drift
Ytterligare nivå 1 (AT1)	Perpetual efterställda instrument med helt diskretionära kuponger, nedskrivna eller konverterade vid en utlösning	Förlustabsorbering i löpande verksamhet
Nivå 2	Efterställd skuld med en ursprunglig löptid på minst fem år	Absorberar förluster vid resolution eller likvidation, före insättarna

Tier 1 kapital är CET1 plus AT1. Totalt kapital är Tier 1 plus Tier 2.

Lagstadgade avdrag är viktigare än många sökande tror. Under Basel III, goodwill och andra immateriella tillgångar samt uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet CET1.

EU CRR undantar försiktigt värderade mjukvarutillgångar från avdrag för immateriella tillgångar under vissa villkor. Därför måste behandlingen av en kapitaliserad teknikuppbyggnad kontrolleras jurisdiktion för jurisdiktion. Uppstartsförluster skapar också skatteförluster som överförs, vilket kan ge upphov till avdragsgilla uppskjutna skattefordringar.

Riskvägda tillgångar

Kapitalkvoter uttrycks i procent av riskvägda tillgångar (RWA), inte totala tillgångar.Varje exponering multipliceras med en riskvikt som återspeglar dess kreditrisk, och belopp för marknadsrisk och operativ risk adderas.

Bankerna kan använda standardiserade tillvägagångssätt som fastställts av tillsynsmyndigheten eller, med godkännande, interna modeller, och nya banker börjar nästan alltid med standardiserade tillvägagångssätt.

Enligt artikel 92 i EU:s kapitalkravsförordning är varje kvot det relevanta kapitalet ”uttryckt som en procentandel av den totala riskexponeringen”.Kapitalkraven för marknads- och operativa risker omvandlas till riskexponeringsbelopp genom att de multipliceras med 12,5, vilket är den inversa av 8%.

Utgångs golvet

Slutförandet av 2017 för Basel III begränsar nyttan med interna modeller. A bank’s RWAs must be the higher of its modelled RWAs and 72.5% of the RWAs calculated using only standardised approaches, according to the Basel Committee’s high-level summary. BIS beskriver övergångsarrangemang som löper från 2017 till 2028.

EU införlivade golvet i artikel 92(3) av CRR med samma 72.5%-faktor och egna övergångsregler. Golvet påverkar främst stora banker med interna modeller.

Basel III minimiförhållanden och buffertar

Basel III kalibreringstabellen ställer in minimum och bevarandebuffert.

Krav	CET1	Nivå 1	Totalt kapital
Minsta	4.5%	6.0%	8.0%
Kapitalbevarande buffert	2.5%
Minsta plus bevarandebuffert	7.0%	8.5%	10.5%
Kontracykliskt buffertintervall	0 % till 2,5 %

EU tillämpar minimikraven genom CRR artikel 92 och bevarandebufferten genom CRD artikel 129, som kräver en buffert på CET1 ”som motsvarar 2,5 % av deras totala riskexponeringsbelopp”.

Hur buffertar fungerar

Buffertar är inte ett minimum i samma bemärkelse, en bank kan använda dem under stress men det finns ett pris att betala. Enligt Sammanfattning av FSI, så snart bevarandebufferten sjunker under 2,5 % gäller automatiska begränsningar för utdelningar som utdelning, aktieåterköp och diskretionär bonus.

Den kontracykliska bufferten varierar mellan 0 % och 2,5 % av RWA och måste uppfyllas med CET1. Nationella myndigheter höjer den när de bedömer att den aggregerade kredittillväxten är alltför stor.FSI noterar att ökningar förhandsmeddelas upp till 12 månader i förväg, medan minskningar kan träda i kraft omedelbart.

Systemviktiga banker har ytterligare buffertar. Globalt systemviktiga banker har en tilläggsavgift som fastställs utifrån deras systempoäng, och nationella myndigheter fastställer buffertar för inhemskt viktiga banker.I EU kan en ytterligare systemriskbuffert gälla enligt CRD Artikel 133.

Pelare 2

Tillsynsmyndigheterna lägger till bankspecifika krav för risker som inte täcks av minimikraven, såsom ränterisk i bankboken eller koncentrationsrisker.I EU fastställs detta tilläggskrav på kapitalbas enligt CRD Artikel 104a Tillsynsmyndigheterna kan också ge vägledning om ytterligare kapitalbas enligt artikel 104b, som ligger högst upp på listan.

För en ny bank är därför det totala kapitalkravet en stack: minimum, pelare 2-krav, kombinerad buffert och eventuell vägledning.Affärsplaner som endast siktar på 8 % av det totala kapitalet kommer inte att godkännas.

Hävstångsgraden

Hävstångsgraden är kärnkapital 1 dividerat med ett exponeringsmått som i stort sett följer bokförda värden, med särskild behandling för derivat, värdepappersfinansiering och poster utanför balansräkningen. Det ignorerar riskvikter med avsikt. Det är ett skydd mot fel i riskviktningen och mot en alltför stor tillväxt av tillgångar med låga riskvikter.

Baselkommittén testade ett minimum på 3%, och EU tillämpar en bruttosoliditetsgrad på 3% enligt CRR artikel 92(1)(d).

Globala systemviktiga banker har också en buffert för bruttosoliditetsgrad. Under the finalised Basel III reforms, it is set at 50% of the bank’s risk-based G-SIB buffer and must be met with Tier 1 capital. EU tillämpar samma 50%-faktor i CRR artikel 92(1a).

För banker som huvudsakligen innehar lågriskviktade tillgångar, såsom bolåneinstitut eller banker som investerar insättningar i statsobligationer, kan bruttosoliditetsgraden binda innan de riskbaserade kvoterna gör det.

Minsta startkapital för en auktorisation

De löpande kapitalkvoterna skiljer sig från det minsta startkapital som krävs för att få tillstånd. Startkapital är ett absolut belopp som en sökande måste inneha vid auktorisation.

Jurisdiktion	Lägsta startkapital	Källa
Europeiska unionen	Minst 5 miljoner euro; medlemsstaterna får godkänna särskilda kategorier med minst 1 miljon euro efter att ha underrättat kommissionen och EBA	CRD Artikel 12
Stockholmsmässan (DFSA)	Grundkapitalkrav på 10 miljoner USD för kategori 1-företag, som är de som har rätt att ta emot insättningar; 2 miljoner USD för kategori 2-företag som tillhandahåller kredit utan att ta emot insättningar	DFSA Reglerbok, PIB 1.3 och 3.6
Stockholmsmässan (FSRA)	Grundkapitalkrav på 10 miljoner USD för kategori 1 (som tar emot insättningar); 2 miljoner USD för kategori 2	FSRA Regelbok, PRU 1.3 och 3.3

Enligt exempelvis DFSA PIB 3.3.2 är kapitalkravet för ett kategori 1-företag det högre av grundkapitalkravet och dess riskkapitalkrav plus tillämpliga buffertar, varvid det högsta kapitalkravet ska tillämpas.

Andra jurisdiktioner fastställer egna absoluta minimibelopp i nationella banklagar, och vissa har olika siffror för fullständiga, begränsade eller digitala licensklasser.Sökande bör ta den aktuella siffran från tillsynsmyndighetens egen lagstiftning eller licensieringsvägledning vid tidpunkten för ansökan, eftersom dessa belopp revideras.

Varför det lagstadgade minimumet sällan är det verkliga antalet

Tillsynsmyndigheten bestämmer kapitalstorleken utifrån affärsplanen, inte från det lagstadgade golvet. ECB’ s guide till fintech bank licensansökningar anger att den ECB och de nationella myndigheterna kommer att bedöma om den sökande kan ”hålla i reserv tillräckligt med kapital för att täcka startförluster under de första tre verksamhetsåren” och, i förekommande fall, kostnaderna för att genomföra en exitplan.

Samma vägledning ger exempel på situationer där kapital som överstiger minimikravet kan vara motiverat, t.ex. när en ny bank går in på en utvecklad marknad med en aggressiv prissättningsstrategi.

1. Kapital för att uppfylla kraven på den projicerade balansräkningen, inklusive buffertar och pelare 2.
2. Plus ackumulerade uppstartsförluster fram till break-even, under ett stressat såväl som ett basfall.
3. Plus en förvaltningsbuffert över alla krav, så att normal volatilitet inte utlöser distributionsgränser.
4. Plus, vid behov, kostnaden för en ordnad avveckling.

Tillsynsmyndigheternas frågor om kapital

1. Har kapitalet verkligen betalats in och är dess källa dokumenterad och legitim?
2. Är någon del av den beroende av skulder som tagits upp av aktieägarna, vilket kan skapa tryck för utdelning?
3. Kan aktieägarna tillföra mer kapital om planen inte fungerar, och är det åtagandet trovärdigt?
4. Vilka avdrag gäller för den planerade balansräkningen, särskilt immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar?
5. Vid vilken tidpunkt i stressfallet bryter banken mot sina buffertar, och vad gör ledningen då?

Nästa artikel behandlar den andra pelaren i tillsynsmässig sundhet: likviditet och stabil finansiering.